Värdegrund - Självbestämmande
Jag tänkte skriva lite om vad som står i vår kommuns värdegrund, som personal informeras om och jobbar kring. Jag tar upp det som berör vårt barn.
Kommunens Värdegrund Självbestämmande
"Brukaren har rätt att bestämma över sitt eget liv, det vill säga att brukaren har självbestämmanaderätt. Självbestämmande kan förklaras att brukaren har medbestämmande, inflytande och rätten att bestämma över sig själv. Dock skiljer det sig åt utifrån brukarens förmågor och funktionsnedsättningar. En del brukare har möjlighet utifrån sin funktionsnedsättning att kunna vara självbestämmande, men av andra anledningar exempelvis rädsla, låg självkänsla eller outvecklad förståelse inte kan och/eller vill bestämma själva. I dessa situationer kan brukaren behöva stöd av personal med exempelvis omformulering av frågor eller olika hjälpmedel. En del andra brukare saknar förmågan och då är det av betydelse att du som personal fungerar likt en ställföreträdande och stödjer dennes förmåga till självbestämmande. Detta innebär att du som personal måste sätta dina egna värderingar och åsikter kring hur brukaren bör leva sitt liv åt sidan. Ett dilemma kan uppstå i ett sammanhang där en brukare lever ett ohälsosamt liv utifrån personalens synvinkel. Detta kan exempelvis röra sig om intag av alkohol, tobak, undervikt samt övervikt. När ska du ingripa utan att trampa på brukarens självbestämmanderätt? För personalgruppen handlar det om att försöka bedöma om livsstilen kan innebära en risk av något slag och att agera utifrån detta."
I Kims fall så har kommunen hävdat självbestämmande till varje pris från 18-års ålder, det har med åren ruckats. Självbestämmande är i Kims fall är något som kommunen bestämmer när det är självbestämmande, och då inte utifrån Kim, utan utifrån kommunens plånbok. Med åren så suddas det ut då kommunen faktisk går in och tar bort självbestämmande, i och med det så har ordet självbestämmande tagits bort och ersatts med ordet "Kim är vuxen". Idag används inte ordet självbestämmande alls. Att som chef lägga ner resurser till att hitta anledningar till att inte lägga resurser till Kims stöd och omsorg, när resurser borde läggas på att tillgodose Kims stöd och omsorg. Vilket gett resultaten att Kims självbestämmande suddas ut, sänker Kims självkänsla. Faktum är att Kims övervikt tillsammans med hens scolios på över 50 grader är en risk. Det är en belastning för lungorna och Kim kan hamna i rullstol, då hen har svårt att gå. Kim behöver träning, sjukgymnastik och stöd i matintag. Kommunen förvärrar och till och med skapar svårigheter som Kim har. T ex har Kim med åren blivit matfixerad, kommunen nekar till det förstås, men vi föräldrar har sett hur det skapats och förvärrats. Det hjälper inte Kim att stoppa huvudet i sanden och inte låtsas om det. Men eftersom att vi föräldrar upplyser om detta så ignoreras det. Kim har när hen bodde på ett HVB-hem serverats ekologiskt hemlagad och näringsriktig mat. Det tog några år att jobba på att hjälpa Kim att äta en allsidigt kost, vid hemflytt så har kommunen fullstäningt raserat allt arbete kring Kim, bl a maten. Det har lett till att idag serveras Kim köpta fryslådor från affären. Personalen får nämligen inte laga mat till Kim, vilket blir märkligt då kommunen satte Kim på ett utredningsboende inom socialpsykiatrin, där deras andra klienter fick hämta mat från ett närliggande äldreboende. Då sa biståndshandläggaren Nej, för Kim har Lss-beslut och då ska personalen laga mat till brukaren. Hur kommer det sig att lagar och regler ändras lite hur som? Eller finns annan anledning? När Kim går upp i vikt, drygt 10 kg per år.
I foldern Värdegrund och Etik för medarbetare inom vård och omsorg, står bl a:
"De personer vi ska ge hjälp, råd, stöd, vård, omsorg och service är beroende av hur vi uppträder. De ska kunna lita till att vi har en professionell inställning till vårt arbete, att vi använder oss av kunskap, självkännedom och empati och att vi har förmågan att göra etiska ställningstagande".
Jag undrar om personal och chefer faktisk läser sin egen värdegrund? Kunskap att jobba med Kim finns uppenbarligen inte, empati kan jag intyga att det inte finns. Medmänsklighet existerar inte. Det kan knappast kallas professionell inställning att inte lyssna på föräldrar och till och med ägna sig åt mobbing, såsom utfrysning och härskartekniker för att tysta oss och hålla oss utanför vårt barns liv.