autismparent - "Vi kan inte trolla"

"Vi kan inte trolla"

Vi hade på rekomentation hittat en God man till Kim. Det kändes som att det skulle funka bra för Kim. Vi ansöker om Godmanskap, för alla tre områden:

Bevaka sin rätt
Förvalta sin egendom
Sörja för sin person

I läkarintyget till Godmanskap skriver läkaren bl a: "Kim är inte självgående i vardagliga återkommande aktiviteter som hygien, försörja sig själv med föda osv, hen behöver ständig vuxenstöd och hjälp för att kunna sköta sin hygien och i alla vardagsaktiviteter. Hen har behov av att påminna och puscha hen hela tiden för att saker och ting ska bli gjorda. Har svårigheter att organisera sina uppgifter, osäker i kontakten med andra, har bristande förmåga att veta hur man tar kontakt. Ofta misstolkas hen i sociala situationer. Svårt med förändringar, har stort behov av förberedelser kring förändringar". Vi har flera intyg plus utredningar kring Kim, men ingen verkar läsa dessa.

Jag ordnar så Kim kan börja i en simgrupp via en förening, för hen ville inte börja simträning på habiliteringen. Jag, den andre förälder eller personal följer med varje vecka, Kim behöver hjälp och stöd vid ombyte, så nån måste alltid vara med, Kim klarar att följa dom flesta instruktioner som ges vilket är mycket positivt, gruppen är anpassad för personer med funktionsnedsättning. Vi går även och tränar på ett gym och Kim tycker det är roligt, men har inte tålamod till övningarna.

Eftersom kortidsboendet inte följer sammanhängande 7 dagar i streck på kortis, utan det blir nån dygn här och där, och några dygn här och där. Det blir många uppbrott för Kim när hen flyttar runt mellan kortis och oss föräldrar. Jag väljer då att ta bort dom enstaka dygnen för Kims skull, i journalen skriver handläggaren dock att jag minskar på dagarna för att Kim vill vara hemma mer. På kortidsboendet bor Kim ensam med två personal. Cheferna ska se över om det går att få vistelsen där mer sammanhängande.

Kims oro över att åka tillbaka till HVB-hemmet minskar, och hen blir lite lugnare. Utredningen hos socialtjänsten som enhetschefen begärde avslås då Kims behov endast kan tillgodoses av Lss. Enhetschefen har till socialsekreteran bett om att dom ska se över om det går att omhänderta Kim enligt Lagen om vård av unga (LVU). Det får dom inte göra då Kim har ett funktionshinder och det är inte förenligt med Kims bästa att tvinga hen till placering på HVB-hemmet. Socialtjänsten bedömmer att Kim snarare behöver personlig assistans, biståndshandläggaren anser att det har inte socialtjänsten komptens för att avgöra.

Personal på HVB-hemmet säger att Kim skulle fungera bäst på ett litet gruppboende med egen lägenhet, personal och ett gemensamt utrymme i kombination med Daglig Verksamhet. Detta är inget biståndshandläggaren tar till sig heller.

Vi har ett SIP-möte i September 2015, Kim är fortfarande utåtagerande och kräver dubbelbemanning, hen är lite lugnare och fungerar bättre. Daglig Verksamhet funger bra. Två chefer som medverkar och när vi undrar över när Kim kan få ett permanent boende då denna lösning inte är optimal så brister båda dessa chefer att "Vi kan inte trolla". Som om det ens skulle vara ett alternativ.

Kim fortsätter att sticka från boende och DV, jag får släppa allt och ge mig ut för att finna och lugna hen. På DV vet dom inte hur dom ska tackla Kim när hen får utbrott, dom har inte heller personal som kan följa med hen. Ibland får vi uppsöka akutpsyk pga Kims dåliga mående.

Jag skriver en kartläggning för Kim som biståndshandläggaren vill ha, det är en ADL-bedömning som jag ser att Kim behöver stöd i och vad Kim tycker om att göra och hur hen fungerar. (Den kartläggningen vet jag inte vart den tog vägen, för den används inte på boendet i alla fall).
Vi har ett möte i september 2015 med Lss-biståndshandläggare och handläggare från Försäkringskassan angående Personlig assistans.
Kims scolios gör att hen har svårt att gå längre sträckor och hen måste stanna och vila ofta.