autismparent

I februari 2017 får jag mail från handläggaren på Överförmyndarnämnden igen, hen ifrågasätter det jag säger. Boendet säger att God Man sköter sitt uppdrag (nåt som dom senare blir tvugna att ändra, men det är när personal får göra mer och mer av God mans uppgifter, då reagerar personal och chefer, inte när dom ser hur illa Kim far). Handläggaren förminskar mig och kör copy/paste ur lagen och tycker att hon har varit glasklar i sina samtal med mig. Mailet går ut på att förminska mig, och att jag har fel. Handläggaren hävdar att God man sköter sitt uppdrag och att Kim är myndig och förstår vad saken gäller enligt läkarintyg som dom har och att ingen kan tvinga hen till något som hen inte vill. (Handläggaren har inga kunskaper kring diagnoserna, om Kim förstod allting skulle hen inte ha diagnoserna eller vara berättigad till Lss). Och igen kommer frågan om jag ska ta tillbaka anmälan på God man och vill ha svar snarast. Det slutar med att jag återkallar anmälan efter påtryckningar och samtal med juristen som säger att nämnden ändå kommer att gå på handläggarens linje.

Så jobbar Överförmyndarnämnden, vi föräldrar har ingen talan. Kim anses ha ett egetansvar när det gäller kost, aktivitet, sömn, hygien mm, men inte när det gäller att bli tillfrågad av handläggaren på Överförmyndarnämnden om hur hen mår, eller att delta på SIP-mötena som handlar om hen. Chefen på boendet säger att "Kim ska lära sig att sova själv". Hur ska Kim med sina funktionsnedsättningar "lära" sig det? Hen är rädd, paranoid och skuldbelägger sig själv för det hen inte klarar av. Kim behöver mycket stöd av personal för att klara av att upprätthålla dagliga rutiner. Kims hälsa försämras, hens scolios tillsammans med viktökningen kan får allvarliga konsekvenser.

Enhetschefen på biståndskontoret ringer juristen angående orosanmälan och hen håller med juristen att det är utförarsidan/boendet som brister. Dom har fattat beslut om att Kim ska få ALLA sina behov tillgodosedda och ska skicka anmälan till enhetschefen för boendet.

Vi har ett SIP-möte, igen i februari. Kim är inte med på mötet och inbjudan är inte skickad till hen heller. (Så gick det med självbestämmande). Jag klarar inte att delta på mötet men skickar med punkter jag vill tas upp. Vid återkoppling kan jag se att punkterna är uppskrivna men inga svar på dom frågeställningar finns.

Kim har fått larm för att komma i kontakt med personalen på natten (den larmknappen tas snart bort då Kim trycker för ofta). Kim blir erbjuden bassängträning (Kim tackar nej till det, när Kim svarar nej, vilket hen gör ofta beror det oftast på att hen inte vet vad hen ska tacka ja till, detta har personal och chefer inga kunskaper om o hur en jobbar kring det). Kallelser till ortopenen har "försvunnit" men är nu inbokat och sjuksköterskan ska följa med. Psykiatrin har inget att tillföra personalen om bipolär sjukdom, som efter mycket om och men fastställts. Läkaren tar sedan bort diagnosen, av okänd anledning, nu är vi tillbaka på ruta ett. Än idag så vägrar läkare utreda Bipolär sjukdom. Personalen efterfrågar stöd, men får inget. Kim går till Daglig Verksamhet, lockad med mat och godis, och inte ens det lockar Kim utan hen blir hemmasittare.

Det bestäms att personalen ska ge mig information om veckans planering och svara på mina frågor. Att personalen ska planera mer fasta aktiviteter varje vecka och utflykter. Personalen ska stötta R i att göra en matsedel och ge hen stöd för att handla näringsriktig mat och att dietist är inkopplad. Sjukgymnastik ska utföras på boendet och dom ska koppla in sjukgymnast. Än idag fungerar inget av ovanstående, veckosamtalen fungerade några månader sen rann det ut i sanden, aktiviteter likaså,,,, angående maten så påbörjades det planering och rann bara ut i sanden, som sjukgymnastiken också.

Teamledaren skickar ett sms om att hen vill säga att dom inte alls tycker att jag är en besvärlig förälder. Jag har sagt att jag känner mig som den jobbiga föräldern som ständigt måste kämpa för Kim och bara motarbetas. Idag kan vi ju se med tanke på alla mobbing och utfrysning som dom utsätter mig för att det inte stämmer.
Kim kan bli sittandes inne i sin lägenhet i dagar, hen är understimulerad, där maten tröstar. Hen är vaken på nätterna och sover på dagarna, hen känner sig ensam och otrygg.