Paus
Det var ett tag sen jag skrev, det är tufft mest hela tiden. Kim har flyttat tre gånger på ett år, (8 ggr på 7 år! Vad gör det med en person som har dom diagnoser som Kim har?) kommunen lyckas inte ombesörja stöd och omsorg utifrån Kims behov. Jag är trött, sliten och uppgiven.
Det finns inget samarbete med kommunen. Idag ringde den andre förälder till mig och frågade om chefen ringt och bjudit in mig på mötet imorgon. Jag vet ingenting om något möte, och ingen har bjudit in mig. Kim fortsätter att åka till akuten pga panikångest, senaste veckorna nästan dagligen. Hen får ingen hjälp från psykakuten eller akuten, dom anser att det är kommunen som ska hjälpa Kim. Kommunen förstår inte att om Kim får sina behov tillgodosedda så uppstår inte dessa beteenden. Det är kommunen med sin okunskap och ovilja skapar och förvärrar svårigheter.
Problemskapande beteenden är inget kommunen har några kunskaper om, trots gott om information hos Socialstyrelsen och Autismforum. Oss föräldrar lyssnar dom inte alls på, det finns ingen kommunikation, men uppstår akuta situationer så ringer dom oss och vi ska lösa situationen.
Nu är det semester och jag ska försöka få ihop några inlägg, nån gång hoppas jag att detta når ut till dom som kan förändra. Jag kan det inte, mina händer är bakbundna.